Amerikanska presidentval är långdragna. Hela processen tar nästan två år, och särskilt mot slutet liknar det en show med TV-sända debatter, storslagna uttalanden och ömsesidiga anklagelser. Det kan bara finnas en vinnare. Tidigare har namn som Kim Jong-un eller Megatron The D-23 dykt upp på listor över kandidater till USA:s presidentpost.
-
Innehållsförteckning
Hur USA:s president väljs
Presidentval i USA äger rum vart fjärde år, och ingen kan sitta längre än två mandatperioder. Denna regel infördes 1951 som en del av det 22:a tillägget till konstitutionen. Detta är anledningen till att Franklin Delano Roosevelt, som valdes fyra gånger mellan 1932 och 1944, är ett undantag.
Val hålls alltid under skottår på tisdagen efter den första måndagen i november. Presidenten tillträder sitt ämbete den 20 januari. Om denna dag infaller på en söndag skjuts den officiella installationen upp till den 21 januari.
För att bli USA:s president måste en kandidat vara en amerikansk medborgare från födseln, minst 35 år gammal på installationsdagen och ha varit bosatt i USA i minst 14 år. En kandidat kan ställa upp för det demokratiska partiet, det republikanska partiet, ett mindre parti eller som oberoende. Under det senaste århundradet har varje presidentval vunnits av antingen en demokrat eller en republikan.
🔵 Det demokratiska partiet
Det demokratiska partiet (D) är ett av världens äldsta politiska partier och har funnits sedan 1828. Dess traditionella färg är blå, dess maskot är en åsna, och det lutar åt center-vänster på den politiska skalan. Framstående demokratiska presidenter inkluderar Barack Obama, Bill Clinton, John F. Kennedy och Franklin D. Roosevelt.
🔴 Det republikanska partiet
Det republikanska partiet (R) grundades 1854. Dess färg är röd, och dess maskot är en elefant. Sedan 1875 har det fått smeknamnet Grand Old Party (GOP). På den politiska skalan lutar det åt center-höger. Framstående republikanska presidenter inkluderar George Bush, Ronald Reagan, Dwight D. Eisenhower och Abraham Lincoln.
⚪ Att tillkännage en presidentkandidatur
Karusellen av åsnor och elefanter börjar ungefär två år innan installationen. Presidentkandidater tillkännager sina kandidaturer, bildar kampanjteam och reser runt i landet för att vinna framtida väljare.
Den som samlar in minst $500054 764 kr i bidrag eller spenderar motsvarande belopp på sin kampanj och uppfyller ytterligare krav kan delta i tävlingen.
Ofta tillkännager folk sina kandidaturer enbart för att få uppmärksamhet eller för att skryta för sina grannar. År 2012 lämnade 417 personer in ansökningar, 1 780 år 2016 och 1 212 år 2020. Många av dessa var skämtskandidater, inklusive Jesus Christ, Megatron The D-23, Banana for President och Kim Jong-un.
-
Akt I: Primärvalen
Först och främst en viktig notering: Presidentval i USA är indirekta. Väljare runt om i USA lägger sina röster i november, men republikanska och demokratiska kandidater väljs oftast endast av registrerade partimedlemmar.
I början av valåret presenterar både demokraterna och republikanerna en lång lista av presidentkandidater. Denna lista måste minskas till ett enda namn för det slutliga valet i november. Detta görs genom primärval, som hålls löpande från januari till juni. I primärval röstar väljarna inte direkt på en presidentkandidat, utan på delegater som representerar deras val.
Båda partierna organiserar sina egna primärval, och processen varierar från delstat till delstat.
🔵 Demokraternas primärval
Det demokratiska partiet använder ett proportionellt system där delegater fördelas bland presidentkandidaterna baserat på procentandelen av rösterna de får. Ytterligare röster kommer från så kallade superdelegater – partiföreträdare som fritt kan besluta vid den nationella konventionen vilken kandidat de vill stödja.
Exempel: I New Hampshire 2016 fanns 24 delegater att tillgå. Bernie Sanders vann 60,4 % av rösterna och Hillary Clinton fick 38,0 %. Sanders säkrade 15 delegater medan Clinton fick 9.
När rösterna från sex superdelegater från New Hampshire, som alla stödde Clinton, lades till, blev det slutliga resultatet för primärvalet i delstaten oavgjort: 15–15.
🔴 Republikanernas primärval
I de republikanska primärvalen använder vissa delstater ett ”vinnaren-tar-allt”-system, medan andra använder ett proportionellt system. Det finns inga superdelegater.
Exempel: I det republikanska primärvalet i South Carolina 2016 fick Donald Trump 32,5 % av rösterna, Marco Rubio 22,5 % och Ted Cruz 22,3 %. Trump säkrade alla 50 delegater från delstaten.
❓ Hur fungerar primärvalen?
Varje parti avgör om deras primärval är öppna för alla väljare, endast för partimedlemmar eller för väljare som inte är registrerade med det motsatta partiet.
I vissa delstater (t.ex. Iowa, Minnesota eller Wyoming) hålls primärvalen i form av så kallade caucuses. Partimedlemmar och kandidatrepresentanter samlas i kyrkor, gym och andra offentliga platser för att diskutera och förespråka sina kandidater. Röster läggs genom att man bildar grupper i olika delar av rummet, där väljare kan byta grupp medan de övertalas.
De minsta grupperna upplöses så småningom, och deras medlemmar måste antingen ansluta sig till en annan grupp eller lämna. Processen fortsätter tills endast två kandidater återstår.
De första primärvalen hålls traditionellt i Iowa i slutet av januari eller början av februari, följt av New Hampshire, South Carolina och Nevada. Den avgörande dagen är ofta Super Tuesday i mars, när primärval hålls i flera delstater samtidigt.
Vid denna tidpunkt har flera misslyckade kandidater vanligtvis övergett sin dröm om att inta Vita huset.
-
Akt II: Konventen
På sommaren efter primärvalen håller båda partierna sina nationella konvent. Dessa konvent organiseras traditionellt först av oppositionspartiet.
Delegater som valts under primärvalen och caucuses röstar vid konventen för att officiellt nominera sina partiers kandidater till USA:s president och vice president. Resultatet av dessa omröstningar är sällan överraskande, eftersom delegaterna representerar specifika kandidater. Ett undantag är Demokraternas superdelegater, som kan rösta fritt.
- 🔵 År 2024 hade Demokraterna 4 521 delegater, och det krävdes 1 886 röster från bundna delegater för att säkra nomineringen.
- 🔴 Republikanerna hade 2 550 delegater år 2024, och en kandidat behövde 1 276 röster för att vinna nomineringen.
-
Akt III: Kampanjen
De nationella konventen är över, och namnen på de två personer som tävlar om att bli USA:s nästa president är kända.
En ny fas i presidentkampanjen inleds. Den är kortare men mycket intensivare. Kandidaterna söker inte längre stöd inom sina egna partier utan fokuserar på att vinna över väljare. De hårdaste striderna äger rum i så kallade swing states, där de demokratiska och republikanska kandidaterna ligger nära varandra i opinionsmätningarna.
Mellan september och oktober hålls en serie på tre till sju efterlängtade presidentdebatter. År 2012 lockade dessa debatter 67 miljoner tittare. Debatterna hålls runt om i USA och är ofta värd av gymnasier eller universitet.
Förutom de två huvudkandidaterna från det demokratiska och republikanska partiet kan även kandidater från andra partier, såsom Det libertarianska partiet, Det gröna partiet eller Konstitutionspartiet, delta. En mindre omskriven debatt hålls även för vicepresidentkandidater.
-
Akt IV: Presidentvalet
USA:s presidentval kulminerar på tisdagen efter den första måndagen i november. I delstater som Delaware, Kentucky, New York, Hawaii och flera andra är denna dag en helgdag.
Dessutom tillåter de flesta delstater förtidsröstning, inklusive poströstning.
Presidentkandidaternas mål är att vinna så många röster som möjligt i så många delstater som möjligt – helst i Kalifornien, Texas och Florida, som har flest elektorer. I presidentval gäller principen ”vinnaren tar allt” för de elektorsröster som står på spel.
Exempel: I Florida 2012 fanns 29 elektorsröster att vinna. Den republikanske kandidaten Mitt Romney fick 49,13 % av rösterna medan Barack Obama fick 50,01 %. Trots den lilla marginalen tog Obama alla 29 elektorsröster.
Undantagen från denna regel är delstaterna Maine och Nebraska, som är uppdelade i två respektive tre mindre elektorsdistrikt. I dessa delstater fördelas elektorsröster separat, vilket innebär att flera kandidater kan få elektorsröster från samma delstat.
Antalet elektorer som tilldelas varje delstat förändras något vart fjärde år och återspeglar ungefär delstatens befolkning. Därför kan en vinst i folkrika stater som Kalifornien ge lika många elektorsröster som en vinst i de 15 minst befolkade staterna tillsammans.
När alla röster och elektorsröster räknats är namnet på nästa president informellt känt. Den officiella omröstningen bland elektorer äger dock rum i december. Det finns inget utrymme för överraskningar, eftersom elektorerna förväntas rösta enligt partilinjen.
-
Akt V: Presidenteden
Installationen av den nyvalda presidenten äger rum den 20 januari i Washington, D.C., framför USA:s Capitolium. Om detta datum infaller på en söndag skjuts installationen upp till den 21 januari, även om presidenten officiellt tillträder den 20 januari.
Runt middagstid avlägger den tillträdande presidenten ämbetseden, läser presidentlöftet och håller sitt installationstal. Liknande uppgifter förväntas av vicepresidenten, som tar över Vita huset om presidenten avlider under ämbetstiden.
Eden avläggs på en bibel, och formuleringen av USA:s presidented har förblivit oförändrad sedan 1884:
”Jag svär högtidligt (eller förklarar) att jag troget ska utföra USA:s presidents ämbete och efter bästa förmåga bevara, skydda och försvara Förenta staternas konstitution.”
-
Roliga fakta om presidentval i USA
⭕ Det första presidentvalet i USA
Det första presidentvalet i USA hölls mellan den 15 december 1788 och den 10 januari 1789. Av de 13 ursprungliga kolonierna deltog inte tre – New York misslyckades med att välja elektorer, och North Carolina och Rhode Island hade ännu inte ratificerat konstitutionen. George Washington vann och blev den enda presidenten i historien som fick 100 % av elektorsrösterna.
⭕ Tvåan blev vicepresident
Fram till 1804 blev kandidaten som kom tvåa i presidentvalet automatiskt vicepresident. Efter antagandet av det 12:e tillägget röstades det separat på vicepresidenten.
⭕ USA:s äldsta och yngsta presidenter
Den äldsta personen som valts till president var Donald Trump, som var 78 år gammal när han valdes 2024. Han slog därmed Joe Biden, som tidigare höll rekordet.
Den yngsta presidenten i USA som tillträdde var Theodore Roosevelt, som var 42 år gammal när han tog över efter mordet på William McKinley 1901. Den yngsta valda presidenten var John F. Kennedy, som var 43 år gammal.
⭕ En president valdes trots färre röster
USA:s valsystem har sina egenheter, och i valen 1824, 1876, 1888, 2000 och 2016 vann kandidaten som fick flest röster inte presidentposten.
⭕ Varför hålls presidentval i november?
November valdes som valmånad eftersom bönderna då hade avslutat skörden och kunde resa till vallokalerna. Vädret var fortfarande gynnsamt för resor. Val hålls på tisdagar för att undvika konflikt med söndagen, en vilodag, vilket ofta begränsade transportmöjligheterna.
Den andra veckan i november valdes för att undvika att val krockar med den första dagen i månaden, då handlare vanligtvis avslutade sina räkenskaper för föregående månad.
⭕ Valdeltagande i presidentval i USA
Valdeltagandet i USA:s presidentval har ökat de senaste åren. Det högsta valdeltagandet var 81,8 % år 1876, medan det lägsta, 48,9 %, inträffade 1924. År 2012 deltog 54,9 % av de röstberättigade, jämfört med 60,1 % år 2016 och 66,6 % år 2020.
⭕ En 80-årig tradition bröts 2008
För första gången sedan 1928 ställde varken en sittande president eller en vicepresident upp i presidentvalet 2008.
⭕ En presidentkandidat föddes i Panama
Endast två presidentkandidater i USA har fötts utanför det kontinentala USA. Båda ställde upp 2008. Barack Obama föddes i Honolulu, Hawaii, och John McCain föddes på en amerikansk militärbas i Coco Solo, Panama.
Bidra med din fråga eller personliga erfarenhet