Det amerikanska presidentvalet är långt. Hela processen tar nästan två år och särskilt i slutet liknar det en show med tv-sända debatter, pompösa uttalanden och ömsesidiga anklagelser. Det kan bara finnas en vinnare. Kim Jong-un och Megatron D-23 var dock inte frånvarande bland kandidaterna till det amerikanska presidentskapet.
-
Innehållsförteckning
Hur den amerikanska presidenten väljs
Presidentval i USA hålls vart fjärde år och ingen kan kandidera eller väljas för mer än två mandatperioder. Detta villkor infördes först 1951, vilket är anledningen till att Franklin Delano Roosevelt kunde väljas totalt fyra gånger mellan 1932 och 1944.
Valet hålls alltid tisdagen efter den första måndagen i november under skottår. Presidenten svärs in den 20 januari året därpå. Om denna dag infaller på en söndag skjuts installationsceremonin upp till den 21 januari.
En person kan bli president i Amerikas förenta stater om han eller hon är född i Amerikas förenta stater och har varit bosatt i Amerikas förenta stater i minst 14 år senast den dag då han eller hon avlägger presidenteden. Han eller hon kan kandidera under det demokratiska partiets, det republikanska partiets eller ett annat mindre partis fana, eller som oberoende kandidat. Under de senaste 100 åren har det aldrig funnits en demokrat eller republikan som inte har vunnit.
🔵 Demokratiska partiet
Demokratiska partiet (D) är det äldsta politiska partiet i världen och har verkat oavbrutet sedan 1828. Det använder traditionellt färgen blå, har en åsna som maskot och rör sig mellan mitten och vänster om mitten på den politiska kartan. Barack Obama, Bill Clinton, John F. Kennedy och Franklin D. Roosevelt.
🔴 Republikanska partiet
Det republikanska partiet (R) grundades 1854, kännetecknas av den röda färgen och partiets maskot är en elefant. Sedan 1875 har det varit känt som Grand Old Party (GOP). På den politiska kartan anses republikanerna vara ett center-högerparti. Republikanska presidenter har bland annat varit George Bush, Ronald Reagan, Dwight D. Eisenhower och Abraham Lincoln.
⚪ Tillkännagivande av kandidatur till presidentposten
Åsnan och elefantens karusell drar igång ungefär två år före svärandet. Kandidaterna till det amerikanska presidentämbetet tillkännager successivt sin kandidatur, sätter ihop kampanjteam och reser runt i landet för att vinna över framtida väljare.
Alla som har samlat in minst $500054 764 kr i donationer från anhängare eller har spenderat samma belopp på kampanjarbete kan ansöka.
Ofta ansöker människor bara för att göra sig synliga och för att visa upp sig för en granne. År 2012 ansökte 417 personer, år 2016 ansökte hela 1 780 personer och år 2020 ansökte 1 212 kandidater. Ökningen beror främst på recessionister, med Jesus Kristus, Megatron The D-23, Banana for President och Kim Jong-un också på valsedeln.
-
Akt I.: Primaries
Först en viktig information: det amerikanska presidentvalet är ett indirekt val, där väljare från hela USA bestämmer i november. Både Republikanernas och Demokraternas kandidat väljs vanligtvis endast av registrerade väljare från ett parti.
Det är början på ett valår och både demokrater och republikaner har ett antal kandidater till presidentposten. Listan måste bantas ner till ett enda namn i båda partierna inför de slutliga striderna i november. Primärvalen (primaries), som hålls kontinuerligt från januari till juni, används för detta ändamål. De röstar inte direkt på presidentkandidaten, utan på den delegat som representerar honom.
Båda partierna anordnar sina egna primärval, vars form varierar från delstat till delstat.
🔵 Demokratiska partiets primärval
Partiet använder ett proportionellt system, delegaterna fördelas mellan flera presidentkandidater i enlighet med rösträkningen. I primärvalen kämpar man om antalet delegater plus de så kallade superdelegaterna. Dessa är partifunktionärer som kan välja vilken som helst av kandidaterna vid det nationella konventet.
Exempel: I delstaten New Hampshire fördelades 24 delegater 2016, där Bernie Sanders fick 60,4 procent av rösterna och Hillary Clinton 38,0 procent. Sanders kunde alltså göra anspråk på 15 kandidater och Clinton på 9.
Till detta kommer rösterna från superdelegaterna, av vilka det finns sex i delstaten. Samtliga uttryckte sitt stöd för den tidigare presidentens hustru, vilket innebär att det slutliga resultatet i New Hampshire blev 15-15.
🔴 Republikanska partiets primärval
Det republikanska partiet tillämpar ett system där vinnaren tar allt i vissa delstater och ett proportionellt system i andra. Det finns inga superdelegater.
Exempel: I primärvalet i South Carolina 2016 fick Donald Trump 32,5 %, Marco Rubio 22,5 % och Ted Cruz 22,3 % av rösterna. Donald Trump vann alla de 50 kandidaterna.
❓ Hur primärval fungerar i USA
I ett primärval bestämmer partierna i varje delstat om alla väljare, endast partimedlemmar eller alla väljare som inte är medlemmar i det andra partiet får rösta i primärvalet.
För enkelhetens skull kan man säga att i vissa delstater (t.ex. Iowa, Minnesota och Wyoming) sker primärvalen i form av caucus. Medborgare, partimedlemmar och kandidaternas staber träffas i kyrkor, idrottsarenor och på andra offentliga platser för att debattera och lobba för sin kandidat. Röstningen sker i form av valmöten, där varje delegat har ett särskilt hörn av rummet, mellan vilka väljarna rör sig beroende på hur väl de kan övertalas.
Den minsta gruppen upplöses efter ett tag och dess medlemmar kan antingen ansluta sig till en annan grupp eller gå hem. Detta fortsätter tills det finns två kandidater kvar.
Det första primärvalet hålls traditionellt i Iowa i januari/februari. Därefter följer New Hampshire, South Carolina och Nevada, med slutspurt på Super Tuesday i mars, då primärvalen hålls samtidigt i dussintals delstater.
Vid det laget har vanligtvis flera kandidater som inte lyckats gett upp sin dröm om Vita huset.
-
Akt II: Konventen
Sommaren efter att primärvalen är över hålls nationella konvent för båda partierna. De kallas för konvent, och oppositionspartiet håller traditionellt det första.
De delegater som valts i primärvalen och i valkretsarna röstar på konventet för att fastställa partiets slutliga kandidat till posten som USA:s president och vicepresident. Utgången av valet är inte förvånande, eftersom delegaterna alltid representerar en av kandidaterna. Undantaget är det demokratiska partiets superdelegater, som kan bestämma hur de vill.
- 🔵 Det finns 4 521 demokratiska elektorer 2024 och 1 886 röster måste erhållas från delegater för en framgångsrik kandidatur.
- 🔴 Det finns bara 2 550 republikanska delegater 2024, så 1 276 röster behövs för att vinna.
-
Akt III: Kampanj
De nationella partikonventen är över och namnen på de två personer, varav en kommer att bli USA:s nästa president, är redan kända.
En ny omgång av presidentvalskampanjen inleds. Den är kortare, men mycket mer intensiv. Kandidaterna kämpar inte längre om stöd bland sina partikamrater, utan försöker nu få väljarna att gå över till deras sida. De största striderna äger rum i de obeslutsamma delstaterna, där demokraternas och republikanernas kandidater skiljs åt av andelen preferensröster.
I september och oktober hålls tre till sju uppmärksammade presidentvalsdebatter, som 67 miljoner tittare missade 2012. Debatterna hålls över hela USA, vanligtvis på campusområden i gymnasieskolor eller på universitet.
Förutom de två favoriterna från Republikanerna och Demokraterna är de öppna för outsiders från de andra partierna: Libertarian Party USA, Green Party USA, State Party USA eller Alternative Justice Party. En mindre uppmärksammad debatt hålls också mellan vicepresidentkandidaterna.
-
Akt IV: Presidentvalet
Valet av USA:s president kulminerar på tisdagen efter den första måndagen i november. Delaware, Kentucky, New York, Hawaii och några få andra delstater utlyser en nationell helg dag denna dag.
Dessutom tillåter de flesta delstater förtidsröstning per post.
Presidentkandidaternas mål är att få så många röster som möjligt i så många delstater som möjligt, helst i Kalifornien, Texas och Florida, som har flest elektorer. Detta beror på att regeln om att vinnaren tar allt gäller i presidentval.
Exempel: 2012 stod Florida på tur för 29 elektorsröster. Republikanernas kandidat Matt Romney kom på andra plats med 49,13 procent av rösterna och Barack Obama kom på första plats med 50,01 procent. Oavsett den lilla marginalen vann Obama alla 29 elektorsrösterna.
Undantagen är delstaterna Maine och Nebraska, som är uppdelade i två respektive tre mindre distrikt. I varje distrikt räknas rösterna separat, så i teorin skulle tre olika elektorer kunna väljas för delstaten, var och en med stöd för en annan kandidat.
Antalet elektorer per delstat varierar något vart fjärde år. Förhållandet bestäms mycket grovt av delstatens befolkning. I princip innebär alltså en seger i den folkrikaste delstaten, Kalifornien, ungefär lika många elektorer som en samtidig seger i de 15 minsta delstaterna.
När alla röster och elektorer har räknats är namnet på nästa president redan inofficiellt känt. Formellt måste det hållas ett val i december, men bara de som är valda deltar. Överraskning är inte att tänka på, varför skulle republikanska väljare rösta på en demokrat?
-
Akt V: Presidentens ämbetsed
Den nyvalde presidenten svärs in i ämbetet den 20 januari i Washington D.C. framför USA:s huvudstad Capitolium. Om denna dag infaller på en söndag flyttas installationen till den tjugoförsta.
Runt middagstid avlägger den tillträdande presidenten presidenteden och håller sitt installationstal. Liknande uppgifter väntar också vicepresidenten, som tar över Vita huset om presidenten avlider under ämbetsperioden.
Eden svärs på Bibeln och texten i den amerikanska presidenteden har varit oförändrad sedan 1884:
”Jag (namn) svär (eller bekräftar) högtidligen att jag troget kommer att utöva ämbetet som USA:s president och att jag efter bästa förmåga kommer att bevara, skydda och försvara USA:s konstitution.”
-
Roliga fakta om det amerikanska presidentvalet
- Det första presidentvalet i USA hölls mellan den 15 december 1788 och den 10 januari 1789. Av de 13 medlemskolonierna var det tre som inte deltog i valet – New York valde inte någon elektor och North Carolina och Rhode Island ratificerade inte konstitutionen. Vinnaren blev George Washington, som var den ende i historien som fick 100% av elektorsrösterna.
- Fram till 1804 var den kandidat som kom på andra plats i det slutliga valet vicepresident. Det var först efter att det 12:e tillägget till konstitutionen antogs som omröstningen om vicepresidenten började hållas separat.
- Den äldsta vinnaren av ett presidentval 2021 var 78-årige Joe Biden. Den yngsta amerikanska president en sedan 1901 var Theodore Roosevelt, endast 42 år gammal.
- Att systemet är förrädiskt framgår av valen 1824, 1876, 1888, 2000 och 2016. Den kandidat som fick flest röster av väljarkåren kom då på andra plats.
- November valdes en gång i tiden som valmånad eftersom bönderna då redan hade avslutat sin skörd och kunde delta i valet. Dessutom var vädret fortfarande gynnsamt och tillät resor till avlägsna vallokaler. Av liknande skäl hölls valen på tisdagar. Traditionellt sett arbetade man inte på söndagar, vilket ledde till sämre kommunikationer.
Den andra veckan valdes för att valet inte skulle infalla på den första dagen i månaden. Handlarna lämnade in sina räkenskaper för föregående månad den dagen och valet kunde ha försvårat denna aktivitet. - Valdeltagandet i det amerikanska presidentvalet har ökat igen under de senaste perioderna. Det nådde en topp 1876, då 81,8% av de röstberättigade röstade. Ett lägsta valdeltagande på 48,9% noterades 1924. 54.år 2012 röstade 9% av väljarna, 2016 60,1% och 2020 66,6%.
- För första gången sedan 1928 ställde ingen sittande president eller vicepresident upp i valet 2008.
- Endast två kandidater till USA:s presidentämbete var inte födda i kontinentala USA. Och båda kandiderade 2008. Barack Obama föddes i Honolulu, Hawaii, och John McCain föddes på den amerikanska militärbasen Coco Solo i Panama.
Bidra med din fråga eller personliga erfarenhet